Här kommer ett inlägg med bara åsikter! ;-)
Jag kan inte för mitt liv förstå hur folk kan gå med på att medverka i dokusåpor, sådana som bara är ett allmänt gottande och frossande i människors svagheter, känslor och dylikt.
Robinson, vår första svenska dokusåpa vars koncept vi exporterat! Allvarligt varför vill någon svälta halvt ihjäl och tråkas ut för att inte nämna bli söndermobbad på en öde ö, eller ännu värre som det var en säsong, sova i en dy i något tropiskt träsk!? För våra svenska dokusåpor dinglar ju inte ens med svindlande summor i pris till vinnaren, som de amerikanska gör.
Big brother, idioti i högklass. Lås in en bunt människor med kameror precis överallt och låt de rösta ut varandra. Eh, hallå?
Bachelor, ja, låt de stackars kvinnorna under romantiska betingelser tro att de är dökära i en och samma snubbe, och låt han välja bort en efter en. Sannolikheten att hitta sin livskamrat i sådana omständigheter verkar aningen liten.
Bonde söker fru, värre än föregående exempel. För här får människorna konkurrera om bönder, varav de flesta inte har en chans i verkligheten. Och jag undrar hur många av de damerna som skulle bli intresserade av den bonden under normala betingelser? (Fast ja, okej lite rart är det också).
Ensam mamma söker, men hallå?
The Swan, låt oss ta en hoper kvinnor med komplex, svälta dem, operera dem, ge dem tandfasader, klippa till dem och sätta dem i charmskola så att de kanske eventuellt kan bli lite mer värdefulla!? Mhä!
Men värst av alla svenska varianter av dokusåpor, Ullared. Om de människor som filmas där har sagt något insiktsfullt och smart så har det klippts bort. Detta är, eller framstår i alla fall att vara, de mest obildade människorna i vårt avlånga land.
Det finns en uppsjö dokusåpor och jag har inte sett alla. Jag orkar inte se på skräniga ungdomar som super sig fulla och gör åtlöje av sig själva. Men ibland kan jag inte låta bli att kika på en del dessa sociala experiment mellan varven men jag kan aldrig förstå hur någon frivilligt kan medverka. Allvarligt?! Värst är de där hjärtat sätts på spel. Övergår helt klart mitt förstånd.
Även om folk saknar integritet så borde ju självbevarelsedriften vara tillräckligt för att hålla dem borta. För tv-kamerorna ser så mycket mer än de tror att de visar. Varför vill någon bli Robinson-Åsa med hela Sverige? De är ganska få som lyckats använda sin medverkan i såpaoperorna för att skapa sig nya goda livschanser. Per Holkneck, grundaren av Odd Molly har lyckats men det kanske han hade gjort utan Big Brother medverkan.
De ända jag kan förstå är de som försöker bygga en karriär på sin talang och medverkar i Idol och dylikt, många av dem lyckas ju faktiskt också. Media har ju en enorm genomslagskraft.
De känner mig bättre vet att jag inte är obekväm i uppmärksamhetens centrum eller rädd för att göra bort mig. Men jag finner de flesta dokusåporna manipulativa, utlämnande, elaka och utan värdighet. Och jag skulle aldrig frivilligt medverka i en sådan och jag vill råda alla att hålla sig långt borta ifrån dem!